Hej, ja detta blir ett inlägg riktat mest till dem av er som läser min blogg men som verkar göra det bara för att hitta något att trycka ner mig med eller klaga på mig. Fast lite ska det handla om vad som hänt på sistone också~
De som "ställt sig på hans sida" i detta. Varför finns det sidor? Varför har det som är emellan honom och mig blivit ett allmänt bekymmer? Och varför i hela fridens namn bryr ni er om att slösa energin på att tjata på mig om att "växa upp", "ta det vuxet", "ge upp hoppet om en framtid med honom, om det var menat hade det hänt", "sluta hoppas och bete dig som en 12 åring", "get over it, DET ÄR SLUT!" Vad fan har ni med det att göra? 
"Sluta skriva texter på din blogg där du tycker synd om dig själv och ryck upp dig." Jag skriver väl vadfan jag vill på min jävla blogg? Jag skriver väl vad jag vill på min bdb för det är inte som att jag snackar skit om honom eller om er när jag gör det så vad är erat problem? Stör det er så mkt att jag söker stöd från de kompisar jag kanske inte finner ett sms bort? Ja, jag är väl en attention whore, jag är väl medveten om det men det verkar inte störa någon annan än er. 
Sluta göra narr av hur jag beter mig, hur jag hanterar detta och att jag fortfarande tror på vissa saker. För en sak ska ni ha klart för er, jag tror mer på hans ord är på det ni säger att han sagt. Om han ljuger för mig får han erkänna det face to face, om han säger en sak till er och en annan till mig är väl inte det mitt bekymmer? 

Jag har inte sagt ett ont ord om honom, jag har inte beskyllt honom för något som hänt sen den dagen vi inte längre va ett par. Det är NI som tolkat det jag skrivit på eget sätt och vis, det stärks inte av hur många som ycker att jag är en hemsk människa, dryg, nedlåtande och nedtryckande med allt jag säger som inte är det svar ni ville ha av mig. 
Jag är trött på dehär, ni är hans kompisar, så stötta honom då i det han går igenom i sitt liv och gör honom glad. Men "anfall" inte mig för att ni inte tycker om mig. Mina kompisar har försökt se det som försiggår från bådas sidor, min bästa vän Lili fikade med honom för att se att allt är okej med honom och många andra frågar mig hur det är med honom. 
Så vad är ert problem? 
Jag får säkert en massa skit för att jag skriver detta inlägg, jag blir väl ännu mindre omtyckt och görs väl ännu mer narr av, vad vet jag. Men jag hoppas ni kan börja tänka efter med vad ni säger. Jag kmr inte ge er det svar ni verkar söka som är nåt i stil med "åh men gu så rätt d har, vad dumt gjort av mig, jag ber om ursäkt över mitt beteende och ska genast bättra mig och lämna er alla ifred." Riktigt så funkar det inte, inte i min värld iaf. Om jag är dryg och nedlåtande, vad är då ni?
Jätte vuxna som håller på som ni gör. 
Jag kmr inte bryta kontakten med honom om det inte är något han och jag kommit överens om, jag är kvar som en av hans bästa vänner, för att han sagt det. Jag vill ha kvar honom i mitt liv då han blivit en så sjukt stor del av det och ja, vi kanske inte fungerar som ett par just nu, men kanske senare. Om några år när vi fått ordning på varandras liv, när allt inte är så kaotiskt och när de största kriserna är över. Om det hjälper mig att tänka såhär så låt mig då göra det eller är det så roande att försöka få mig att må så hemskt som möjligt? Att få mig att tvivla på hans ord och att försöka stöta bort mig så gott det går. 
Det är såhär jag upplever ert beteende och jag fattar inte vad ni har med det hela att göra ens? Om jag uppfattat något fel får ni gärna rätta mig, om det inte nu skulle ta upp för mkt av er tid.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag vill inte vara elak, jag vill inte vara dryg eller nedlåtande, det är jag inte med mening men jag måste ju få försvara mig och säga ifrån nån gång. Jag vill inte sänka mitt huvud mot såna som inte verkar vilja mig något välmenat. Jag hanterar situationen på mitt sätt och om det stör någon så behöver man inte följa mina steg i livet bara. Så enkelt är det. 

Han hälsade på hos mig för några dagar sen, i onsdags för att vara exakt, och vi umgicks och såg på film. Det var en träff som gick betydligt bättre än det förra och han sa ju ändå irl att jag är en av hans närmaste vänner, en av hans bästa vänner. Så det är de orden jag tror på. Vi lämnade hemmet och tog en fika vid slussen när mamma skulle komma hem och så fick han låna hem min största docka för att han så gärna ville ha en SD, så fick han låna henne~
Att jag nämner vad han sagt är för att vissa av hans kompisar tydligen inte tycker om att vi fortf har kontakt och är vänner även om vi är varandras ex just nu. Vilket jag inte förstår varför det ska levas efter "regeln" av "this is how exes work" för sådan regel finns inte. Inte i min värld iaf. 

Jag tar mig framåt i min egen takt, jag tar mig vidare i livet och har satt upp nya mål när de mål jag tidigare satt inte gick som de skulle. Som jag hade hoppats att de skulle. Om jag inte tar mig framåt i livet i den takt någon annan önskar är det väl synd för denne, men jag kan inte alltid och jag vill inte alltid göra saker för andras skull. Jag gick klart gymnasiet för att göra mina föräldrar nöjda, jag hade nog hoppat av annars. Jag jobbade länge hos pappa för att han behövde hjälp och då slapp jag söka jobb. Inte är det lättare att jobba för det. 
Jag vill göra något för mig själv nu, sen om någon annan eller en viss vill följa med på den stigen kan jag inte veta nu.
Jag ska börja jobba igen i vinter/höst när hunden vuxit till sig lite, kanske hos pappa och om inte så får jag söka jobb annanstans. Jag ska spara ihop pengar, jobba hårt och spara, spara, spara tills jag har råd med en egen lägenhet, hellst med 2 rok. Om jag får tag i en trea kan jag hyra ut ett rum och så, vi får ju se. 
Jag kom inte in på skolan jag sökt till, jag hamnade i reservgrupp 2 och på plats 49. Vilket ger det hela en väldigt osannolik blick på att jag skulle komma in. Ja, jag kanske söker igen nästa år men just nu siktar jag på att jobba och spara pengar till en egen liten lya. Hellst i stockholm men måste jag så kan jag tänka mig att flytta till typ Uppsala elr nåt. 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Idag var jag på stan och träffade en saknad vän som varit bortrest borta i amerika. Vi gick runt i stan och jag hade vovven med mig för att jag inte (ofc) kunde lämna henne ensam hemma i flera, flera timmar. Så hon fick följa med! Vilket gick bättre än väntat, hon pep inget alls första gången på tunnelbanan, ville gärna nosa runt och var tok intresserad av en persiko kärna, men bortsett från det gick det bra. Helt inne i stan, i t-centralen blev hon dock stressad och pep en hel del, men jag ville att hon skulle vänja sig ändå eftersom vi ändå bor i stan. Och då menar jag I STAN. Men efter typ en kvart och efter att vi vandrat mot parken bakom Kulturhuset så gick det bättre~
Hon har varit så duktig så idag lilla tösen! :D

Och nu på kvällen ska jag nog bara ta det lugnt, peta på ipaden och kanske skriva på något. Karaktärs beskrivningen på nyaste karaktären kanske. 
Jag hoppas dock att jag kan göra något produktiva imorgon på dagen iaf >__> Typ rita klart dedär i PS jag håller på med. Nåja, imorgon blir det nog utgång för min del! 
Vi hörs igen när jag har något intressant att skriva och när jag kommer ihåg att skriva det också! XD 

 

Caroline Hellberg

15 juli 2013 23:45

INGEN har sagt att någon ogillar att ni umgås och är vänner, det är väl fantastiskt om man lyckas med något sådant?
Men att se hur jävla jobbigt Sebastian har tyckt det varit då du ringt och smsat, gång på gång på gång, när vi har umgåtts och haft sjukt kul, det är jobbigt att se. Varför han inte kan få släppa loss och bara vara ett par timmar. Det är allt.
Jag anser, definitivt att du uttryckt dig fel många gånger, jag har uppfattat det riktigt illa menat. Ingen har skrivit för att trycka ned dig, göra dig illa eller liknande. Vi har skrivit för att stå upp och försvara en människa vi tycker om och bryr oss om.

Tinna

16 juli 2013 00:06

Det kanske inte va det bästa gjort av mig men samtidigt kan du inte förvänta dig att jag efter bara någradagar ska vara helt okej med vad som hänt. Så som jag höll på då för några veckor sen var just för att jag då inte accepterat det som hänt. Men ni verkar bara läsa mina inlägg för att verkligen trycka upp det i mitt andikte om att "det är slut, get over it" medan ni egentligen inte har ett skit att göra med det hela. Ni uttrycker er inte särskilt trevligt mot mig så jag har ingen som hellst orsak att vara trevlig mot er. Jag messar med honom om dagarna om jag känner för det och låter bli om han vill vara ifred och tvärtom, vi träffas ibland och han verkar inte ha nåt emot det så hur jag är mot honom nu och hur jag var mot honom då, det är ingen skillnad där tycker du?
Ni behöver inte försvara honom det klarar han galant själv, stötta honom i det han går igenom just nu istället för att lägga er i vad som pågår mellan honom och mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ännu en gång ligger man på psyk, fast denna gång är det såhär, ÄNTLIGEN tog de in mig! Nåja, nu när du vet det, så återgår jag till dagens topic~ Det är lite bättre med mig just idag, ifall nån ville veta. Läste en intressant mening idag i en bok...

From here on I'll be posting my progress through out the national novel writing month and hopefully some of you will enjoy and understand this story. This is what I'v written so far tonight since I started a bit late and all. Let's start, shall we? C...

Nämen titta det gick visst lite tid där emellan inläggen igen, whups! Men nu är det ju så att nanowrimo kört igång och jag kommer att posta novellen jag skriver här på min blogg, så ifall nån vill läsa kan dom läsa det här och så. Årets novell heter ...

Är för övrigt en fin låt på piano som kan hittas här och var~Att ha många stigar att vandra men att inte veta vilken väg man ska välja, det är något de flesta hamnar i någon eller flera gånger i livet. Jag är ännu en gång där, jag har ju mina mål för...

Kras. Krash. Boink. Slafs. Sopa in det under mattan bara så syns det inte mer sen. Typ så tänkte jag att det skulle funka och det fungerade ju ett tag. Men när något stötte till mattkanten vällde allt fram igen, allt, allt, alltihopa. Jag vill inte s...