Varning, lite långt inlägg idag ^^'

En helt ny väääääärld! Är Tyria (tror det hette så jag är så dålig på namn på saker o ting xD) Har iaf börjat spela Guild Wars 2 och är helt käär så fint det är och roligt<3 Jag har saknat att bara sitta och spela och har ju inte tidigare riktigt haft tillräckligt med bra internet uppkoppling eller dator till att köra online spel på, men nu har jag ju tydligen det! Även om an mac kanske inte är det bästa att ha att spela med man vad gör man om man inte har en stationär speldator som man önskar man hade! Det funkar ju iaf! Och den segar inte ens eller hurrar nu när jag grävt fram min kylplatta igen~
Så jag skringer runt där med min panter sak och försöker bli starkare. Lika mycket som att spela hjälper mig att läka från det som hänt och kopplar bort de negativa tankar som vill ploppa upp ibland. Så det är ett sätt för mig att läka, att dyka ner i spelets värld och fokusera på det som händer där.

Jag kämpar fortf med att gå upp i vikt igen och har faktist fått tbx matlusten igen nu när jag är lite gladare om dagarna och har roliga saker för mig, så har jag faktist gått upp några kilon. Men jag hoppas jag inte sjunker ner igen. Jag har klättrat uppåt ur mitt svarta hål jag föll ner i för bara några dagar sen pga en händelse jag fick reda på. Men tack vare vänner och fanilj är jag redan påväg upp igen. En kompis jag brukat chatta med via fb hjälper mig oxo mycket mer än vad jag visar att hon gör. Det kanske inte sjunker in på en gång den information och de råd hon ger, men efter ett par timmar eller dagar börjar jag fundera mer på det hon sagt och täbker attdet kabske skulle vara bra att tänka på det om dagarna.

Jag drömmer inte lika mycket om Jing längre om nätterna, jag skjuter bort den stora stickade tröja jag snott att krama på och jag känner mig inte lika tom om dagarna längre utan Jings sällskap. Jag säger inte att jag är över honom, helt kommer jag aldrig att bli detm men jag kan nog lägga mina känslor och tankar om en framtid med honom inlåsta i kistan tillsammans med den del av mittbjärta som har med kärlek utöver vänskap och familj att göra. Den brinnande kärlek som mitt hjärta bultar för honom för, den får jag låsa in tillsammans med det jag precis nämnde för att jobba påen vänskaplig relation med honom istället. För tillfället. Igen av oss kan veta vad framtiden har att visa oss, men vi kan få hintar av det genom de handlingar och händelser som sker nu.

Jag har inte slutat att tro eller att hoppas, men det vet han och jag vill inte nämna det mer även om det är så viktigt för mig.

Jag ska försöka fokusera på mig, bli min egen bästa vän och livskamrat, göra vad jag tycker är kul och fullfölja mina drömmar och mål i livet. Jag ångrar fortfarande inte riktigt det som hände på söndagen den 30:e men jag ångrar konsekvenserna och oron som jag skapat med den händelsen. Jag hoppas även att han kan förlåta mig för det en dag.

Just nu har jag fortfarande vågor av ilska, sorg, deppression, kris/panikångest och liknande negativitet men jag har också en hel del vågor av glädje, sprallighet, förväntan och postivia känslor. Så vågorna fortsätter och gör nog det att tag till, men det är på bättringsvägen. När så mycket händer på samma gång stänger man till slut av vissa delar av hjärtat och hjärnan i ett försvar mot sig själv. Det är väl det jag gjort och håller det nog så ett bra tag.

Jag spenderar stora delar av mina dagar med att fundera på vad jag skulle kunna rita, vad jag ska spela och hur länge, vem jag skulle vilja spela med eller så. Jag klär på mig på morgonen och bara sätter på mig det jag tycker är bekvämt. Varför pladdrar jag om detta? Jo, för att jag innan alltid tänkt på vad som skulle vara passande att ha på sig om han skulle se mig. Vad han skulle tycka om de kläder jag valt eller om den frisyr jag har för dagen, jag tänker på det lite fortfarande men inte lika mycket. Jag vill vara söt och fin, så jag klär mig där efter. Jag vill vara söt i mina egna ögon med, jag vill kunna se mig i spegeln och känna mig fin, utan att rynka på pannan över att det är något som är fel. Jag ska bygga upp ett självförtroende och självsäkerhet, självrespekt och självständihget, precis som vi pratat om i fb chatten. Jag jobbar på det för varje dag i små små steg. Och till slut når jag nog dit.

Min hund och jag kanske inte är så överens just nu men hon tassar efter mig vart jag än går om hon är vaken, även om mina föräldrar är hemma, så hon tycker nog om mig ändå.
Mina vänner finns bara ett digitalt meddelande bort och min familj finns runt omkring mig på kvällarna, han finns i trakterna han med ibland. Bara han mår bra och är glad kan jag vara lugn, jag och han är vänner nu. Vad som händer sen, det får vi se~

Titeln för dagen är bara en låt jag tycker om som BMTH gjort förresten :3
(Ber om ursäkt för stavfel om såna uppstod men skrev lite snabbt och via ipaden)